Jag har sytt mycket byxor på sistone och här kommer några.
måndag 9 april 2012
Byxor, en skjorta och nyrakade ben.
Jag rakade benen i duschen imorse, inget konstigt och inte särkskilt intressant kanske, men varje gång jag rakar benen så känner jag lite extra att jag lever och har det bra. Ska berätta varför. Det var en av dagarna när jag jobbade i Addis Abeba i höstas och åt lunch med Maruf (etiopisk läkare, och god vän) medan vi väntar på att få in maten sitter jag och viftar lite på mitt ben där vristen är bar mellan byxor och sandaler samtidigt som jag som vanligt ställer hundra frågor som Maruf försöker svara på. "Du har en leverfläck på benet" säger han, "Jag har många" svarar jag. "Ta bort den där när du kommer hem", "Varför det?", "Bara gör det". Jag gjorde som han sa; förstadie till malignt melanom. Nu har jag ett ärr på min högra vrist, och det ärret påminner mig om att jag mår bra. (Min älskade man sa; "det ska en svart man till att se en leverfläck på en vit kvinna").
Jag har sytt mycket byxor på sistone och här kommer några.
Två par till Brasse. Tage fick ett par likadana turkosa också, Dunderklumpenbyxor har han redan (två par tillochmed tror jag).
Förra svärmor ville ha byxor till barnbarnet A, som enligt henne är jättesmal har svårt att få dem att sitta uppe. Har inte hört hur det blev än. (Ser lite konstigt ut med färgerna men mitten på fjärilarna har samma färg som muddarna)
Tack Suss! Ett par hänglsebyxor sydda av en gardinkappa jag fått av Suss. Jag har aldrig träffat Suss men hon är väldigt generös med att dela med sig av sina tygfynd.
Jag har sytt mycket byxor på sistone och här kommer några.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Snygga allihop!!! De turkos byxorna är helt i min smak! Supersnyggt tyg!
SvaraRadera