Försök till återanpassning pågår

Tillbaks från Addis Abeba. Jag har inga större problem att anpassa mig när jag kommer dit tycker jag, livet flyter liksom på, men när jag är tillbaka här  hemma är det värre. Jag har ett helt annat tempo och har ingen lust alls att ändra det, har lite annan inställning till livet också och tror inte att jag vill ändra på det heller egentligen. Hmm....

Nåväl, jag har sytt iallafall, det saknar jag när jag är i Addis. U på jobbet hade med beställning från sin fru C, hon undrade om jag hade något färdigsytt som kunde passa barnbarnet. Det hade jag inte men under helgen har jag rättat till det. Här kommer ett gäng klänningar i storlek 98.

 

Återanvändnign som vanligt när det gäller mig, en duk som jag nog tycker är finare i sitt nya liv än det gamla.

 

 

Den här gardinen hittade jag på Kupan i förra veckan och blev så glad. Jag har nämligen tyget i turkosa färger sedan förut, och älskar det.

 

 

När familjen B är på loppis kikar de alltid efter tyger åt mig, rar familj med god smak. Plaggen på fotot både över och under den här texten är bidrag från deras loppisrundor.

 

 

 

 

Kupan igen, och gardin igen. Blev kanske lite somrigt men som skrivet, jag är ju fortfarnade kvar lite i Addis.

 

 

Kan lägga till lite kuriosa så här på slutet; jag har fått nytt smeknamn på jobbet: Loppan.  Anledningen är att jag  blev loppbiten i Addis och har en väldigt uppenbar allergisk reaktion mot loppbetten = min loppbett är stora, väldigt röda, och kliar kopiöst. Med tanke på att jag älskar loppisar så är väl smeknamnet inte helt fel....