Lite jul, ambulansgrabbar och byxor

I söndags vaknade jag av att...tja jag vet inte av vad, men när jag vaknade och tittade upp där jag låg på rygg i min säng var det första jag såg tre killar i ambulanskläder. Eventuellt lite konstigt, att ha tre ambulanskillar i sitt sovrum en novembermorgon, men det var inte min första tanke, utan jag tänkte direkt "Var är Jocke?" Märkte att de börjat sätta en infart i min vänstra arm, såg att min älskade man satt bredvid mitt huvud och så började ambulanskillarna ställa konstiga frågor om vad jag hette och vad jag gjort igår....jag hade ingen aning. Högt blodtryck, låg saturation och lite sur (i blodproverna alltså) + min mans berättelse ledde till slutsatsen att jag hade haft en kramp. Min man Peter hade inte hittat puls eller märkt andning så han gjorde HLR och ringde 112. Känns så konstigt alltihopa, men nu mår jag bra och hoppas att det var en engångshändelse. (CT-skalle u.a. och ska göra EEG snart)Tror min älskade man har haft det jobbigare än jag med den här händelsen. Vem Jocke är? Min arbetskamrat som också jobbar på ambulansen och som min stressade hjärna chunkade till när jag såg ambulanskläderna.

Just nu har jag tre julklänningar på Tradera, ni får kika på dem här också och lite byxor tänkte jag. Har blivit så förtjust i att sy byxor på sista tiden.

 

Gardinkappa som jag inte kunde motstå. Ful och söt samtidigt, eller hur?

 

 

 

Den här klänningen är från förra året, nu ligger den ute på Tradera men ingen vill ha den...Tyget har varit en gardinkappa som var min egen.

 

 

 

Utanför Fjugesta, mitt ute i ingenstans, ligger en loppis med oanade skatter på vinden. Det är en salig röra där och man måste ha tid på sig när man letar.

 



 Jenny i bokklubben gav mig det här tyget. Så härliga glada färger.

 

 Fin finsk vävd duk från Finland och fickor av tyg från Åhléns.

 

 Tyget med kronor igen, älskar det. Tyckte att turkos blev en läcker accentfärg.

 

 

Äkta sjuttiotal. Tyget kommer från systersons fru Malin.